Vetenskapsradion Historia - Svenskarna i första världskriget

Den 13 mars 2018 medverkade jag i Sveriges Radio P1 Vetenskapsradion Historia - "Svenskarna i första världskriget", som då handlade om bland andra Anna Lindhagen och hennes insamling till Belgierna 1915; om den landsflyktige Nils Santesson och hans främlingslegionärer, och om de svenska utvandrarna som stred i USA:s armé under första världskriget. 
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1036485?programid=407
Följ med Tobias Svanelid till Norra begravningsplatsen i Solna i jakt på svenskarna som var med i första världskriget - tyskfrivilliga, främlingslegionärer, svenskamerikaner och fredsaktivister. 
Tusentals svenskar stred i första världskriget trots att Sverige inte var en krigförande nation. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter några av dem tillsammans med författaren Nils Fabiansson
– Det här är historier och livsöden som de flesta av oss har glömt bort, menar han.
På Norra begravningsplatsen i Solna finns minnena från flera av de svenskar som engagerade sig i kriget, och som med sina livsöden illustrerar hur kriget en gång splittrade det svenska samhället.
Platsen vi befinner oss på i programmet är Norra begravningsplatsen strax norr om Karolinska Sjukhuset i Stockholm (i Solna kommun), där några av personerna i min bok "Svenskarna i första världskriget" (2018) är begravna: Anna Lindhagen, Gustaf Strindberg, Claës von Rosen, (Olof Hedengren - minnestavla), Nils Santesson, Nils Adlercreutz och Nils Widstrand:


Två rättelser till vad jag säger i programmet:

1. Olof Hedengren föddes inte i Stockholm utan i Örebro.
2. Antalet utvandrare från Vrigstad socken i Småland, där jag är född och uppvuxen, som tvingades mönstra i USA år 1917, var inte tio utan minst 22 (det skrev jag i Tidskriften Respons redan 2015).


Sommaren 2014 medverkade jag i en serie om tre program i Vetenskapsradion Historia, som spelades in på plats i Frankrike. Då talade vi bland annat om den svenska gruppresan till västfronten 1915 och om Sven Hedin på västfronten 1914, liksom om stupade svenskar i amerikanska krigskyrkogårdar:
Vetenskapsradion Historia reser längs det första världskrigets västfront på jakt efter 100-åriga minnen, spår och berättelser. Tillsammans med författaren Nils Fabiansson vandrar Tobias Svanelid längs Hartmannswillerkopfs stenmurade skyttegravar. Här stod bittra strider mellan franska och tyska soldater - strider som närmast glömts bort idag.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/476855?programid=407


Tobias Svanelid och Nils Fabiansson fortsätter resan längs första världskrigets västfront. Från slagfältet vid Argonneskogen där Sven Hedin en gång stod och fascinerades av granatkrevader, till de tyska och amerikanska krigskyrkogårdarna, där en och annan svenskättling ligger begraven. Ett självklart stopp är också världskrigsmuseet i Romagne, där Jean-Paul de Vries under 30 år samlat skrot från frontavsnittet på platsen. - Det handlar om att visa att första världskrigets soldater var helt vanliga pojkar när de tog av sig uniformen, berättar Jean-Paul de Vries, som i år väntar rekordbesök. - Tills helt nyligen betraktades den här typen av krigsminnen, gamla skor, fältflaskor och taggtråd, som helt värdelösa, berättar Nils Fabiansson, men nu börjar folk förstå värdet av att bevara minnet från kriget.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/479747?programid=407


Längs ofantliga 20 mil stod västfrontens första stora slag vid Marne. Två miljoner soldater drabbade samman i ett gammaldags fältslag som skulle rädda Paris och skapa den mytomspunna skyttegravsfronten. Tobias Svanelid och Nils Fabiansson reser längs slagfältets monument och kyrkogårdar för att diskutera krigets mening och meningslöshet, men riktar också blicken mot hur det aktuella hundraårsjubileet nu kan komma att skriva en ny historia över världskriget. - Direkt efter kriget skrevs pampiga officiella historieverk, därefter kom generalernas memoarer och för femtio år sedan inleddes vår fokusering på världskrigets mikrohistoria, hur vanliga soldater och civila upplevde kriget, berättar Nils Fabiansson. Men frågan är hur representativa de här mikrohistorierna egentligen skall anses vara.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/423353?programid=407