Från Östran 23 maj 2014:
Fascinerande skildring med stor detaljrikedom
Många menar att 1900-talet började med första världskriget 1914 och slutade med Berlinmurens fall 1989. Nu blir förstås alla sådana periodindelningar godtyckliga, men visst innebar kriget något nytt.
Ett sekel av relativt lugn och samhällelig blomstring avbröts av ett tidigare aldrig skådat krigiskt vanvett. Det tjugonde århundradets demoner släpptes lösa, men också de idéer som alltjämt formar vår värld.
Hundraårsminnet av krigets utbrott uppmärksammas bland annat genom en strid ström av nya och gamla böcker. Bland klassikerna finns till exempel John Keegans Det första världskriget på svenska. Jan Olof Olssons populärvetenskapliga trilogi - 1914, Den okände soldaten, Rivna fanor - blev en stor framgång redan på 60-talet. Peter Englund valde ett delvis annat grepp med Stridens skönhet och sorg (2008). Han talar själv om ett försök att skildra en övergripande händelse underifrån, "inte så mycket ett händelseförlopp som en känslovärld". De 19 ursprungliga människoödena har blivit flera efterhand och från och med augusti i år ska en volym om året komma ut ända fram till 2018!
Den mest berömda skönlitterära skildringen är förstås Remarques pacifistiska På västfronten intet nytt, som inspirerades av berättelser författaren uppfångade på ett fältsjukhus.
Besök i bunkrar
Mindre känslosam, snarast skriven med kylig skärpa, är Ernst Jüngers I stålstormen, som baseras på de dagboksanteckningar som författaren förde i pauserna mellan striderna. (Jünger sårades 14 gånger, men överlevde och blev faktiskt 103 år.)
Nils Fabiansson, historiker och arkeolog, väljer som så många andra att skriva om fronten i väster. I mera än 20 år har han grävt i arkiv, cyklat runt, skrivit och fotograferat.
Den nyutkomna Historien om västfronten har underrubriken I spåren av första världskriget (Norstedts).
Berättelser om enskilda soldater och svenska frontgäster blandas med slagfältsarkeologi och besök i bunkrar. Inte minst skriver han om krigskyrkogårdar, monument och museer.
Kompositionen är svåröverskådlig, men skildringen fascinerar genom sin detaljrikedom.
En del av fotografierna är från krigsåren, men de flesta är tagna av författaren och visar allt från ruiner till krigsskrot.
Han bjuder också på en eller annan kommentar till forskningsläget och pekar bland annat på de källkritiska problem som uppstår när man, som BBC, intervjuar veteraner 50 år efter kriget. Den engelska dominansen inom facklitteraturen är för övrigt mycket påfallande, skriver han. Visste ni förresten att cirka 600 utvandrade svenskar stupade i den amerikanska armén?
Boken är kanske tänkt som en guide för slagfältsturister, men format och vikt (1,2 kilo) gör att den inte är så lätt att stoppa i fickan. Å andra sidan räcker det kanske för de flesta att uppleva skyttegravarnas fasor hemma i länstolen.
Recensent: NILS FREDRIK AURELIUS
Historien om västfronten - I spåren av första världskriget
Författare: Nils Fabiansson
Förlag: Norstedts