14 januari 2017

Skyttegravskomplexet vid Rosendal å Kungl. Djurgården 1915.

Det så kallade skyttegravskomplexet på Kungl. Djurgården i Stockholm invigdes på ett fält (Ståthållarängen) sydöst om nuvarande Rosendals trädgård den 4 november 1915. Skyttegravsutställningen höll öppet dagligen kl. 13–20, med musik kl. 13.30–15.30. Inträdesavgiften på 50 öre gick till Kronprinsessans Centralråd för landstormens beklädnad och utrustning (se sid 211 i min bok Historien om västfronten: I spåren av första världskriget).


Ovan: Landstormssoldater i skyttegravarna på Kungl. Djurgården i Stockholm. 
Bild från Stockholms Stadsmuseum. 


Se journalfilm från Svenska Bio år 1915: "Skyttegravar i Stockholm beses av de kungliga".



Med ett enkelt digitalt kartöverlägg (ovan och nedan) kan man lätt hitta i terrängen närmast exakt var skyttegravarna löpte på fältet sydöst om Rosendals trädgård. Om soldaterna då var som soldater var när jag gjorde värnplikten bör vi nog räkna med att de fylldes igen utan närmare föregående städning, vilket innebär att en enkel arkeologisk utgrävning skulle kunna resultera i en hel del fynd. Tank om Kungl. Djurgårdens förvaltning skulle låta sig övertalas till ett sådant projekt!


Under hösten 1915 visades skyttegravar även exempelvis på Levgrenska ängen (Nya Ullevi) i Göteborg, i Norrköpings idrottspark och på Baltiska utställningens f.d. nöjesfält (nuvarande Pildammsparken) i Malmö.


Ovan och nedan ett vykort med bild från ett underjordiskt skyddsrum ("Tropprummet"), med stämpeln "Skyttegravarna i Stockholm", eftertraktat bland filatelister. Tack Matthias Hapke!


Nedan en samtida skiss av skyttegravarna om grävdes i dåvarande utställningslätet i Malmö, nuvarande Pildammsparken.



4 januari 2017

Ceremonierna vid Ypern under 2017

Just efter att jag skickat in manus och bilder till min artikel om några svenskar som stupade vid Passendale 1917 i årets (2017) nummer av Historielärarnas Förenings Årsskrift 2017 (en pendang eller komplement till mitt pågående projekt om svenskar i första världskriget, som jag hoppas att jag snart har möjlighet att berätta mer om, se förra inlägget), noterade jag att den brittiska krigsgravsmyndigheten CWGC och det brittiska kulturdepartementet utannonserat hur man tänkt högtidlighålla 100-årsminnet av slaget vid Ypern 1917:

100-årsminnet av det tredje slaget vid Ypern kommer att inledas med Last Post-ceremonin vid Menin Gate Memorial vid Ypern kl. 20.00 den 30 juli 2017. Därefter följer en rad olika uppträdanden vid torget intill Flanders Fields Museum, bland annat kommer film och bilder att projiceras på museibyggnaden (tyghallen).

Måndagen den 31 juli, alltså på 100-årsdagen av inledningen av slaget (dvs det brittiska infanterianfallets första dag), kommer en ceremoni att hållas på Tyne Cot Cemetery för de 4 000 personer som lottats in, framför allt personer som har släktingar som stupat vid slaget (alltså samma procedur som vid Thiepval i Somme den 1 juli 2016). Man kan delta i lotteriet genom att registrera sig på www.passchendaele100.org före den 24 februari 2017.


OBS! Tyne Cot Cemetery kommer att ha "restricted access" ett par veckor före den 31 juli.


Under sommaren (fr o med 7–10 juni, med 100-årsminnet av slaget vid Messines) till och med november 2017 kommer en mängd olika ceremonier att hållas i och kring Ypern och Passendale. Museerna på slagfältet kommer naturligtvis att ha speciella utställningar och flera kulturella evenemang kommer att hållas. Bland det som är planerat kan nämnas:

Den 19 augusti hålls en ceremoni vid det skotska monumentet vid Frezenberg i Zonnebeke; även tapto o dyl i Zonnebeke under helgen.

En australisk ceremoni kommer att hållas vid Hooge Crater Museum den 20 september.

Australien kommer att arrangera en stillsam ceremoni vid Buttes New British Cemetery i Polygon Wood utanför Zonnebeke den 26 september.

En tysk ceremoni kommer att hållas vid krigskyrkogården utanför Menen den 7 oktober.

Den 12 oktober hålls flera nya zeeländska ceremonier i närheten av Passendale och Tyne Cot Cemetery.

Den 14 oktober hålls Silent City Meets Living City, där 12 000 frivilliga kommer att placera ljus vid samtliga gravstenar på Tyne Cot Cemetery. Frivilliga registrerar sig på passchendaele2017.org.

Den 10 november högtidlighåller man de kanadensiska truppernas insatser vid slaget vid Passendale. Den inleds med en ceremoni vid Crest Farm Canadian Memorial strax utanför Passendale som följs av ett fackeltåg längs gatan Canadalaan in i samhället och avslutas med en konsert i kyrkan.



24 oktober 2016

Från fronten i väster oktober 2016

Bilder från Flandern, där jag precis varit i arbetet med en artikel för Historielärarnas Förenings Årsskrift 2017, en pendang eller komplement till mitt pågående projekt om svenskar i första världskriget, som jag hoppas att jag snart har möjlighet att berätta mer om.

Bilden med geväret i min hand, med patroner i magasinet, är från det nya museet på vinden till café-baren De Dreve vid Polygon Wood utanför Zonnebeke.


Nedan från Passchendaele New British Cemetery.


Nedan en bevarad taggtrådsstolpe i en skogsdunge utanför Passendale.


Musei-skyttegravar i trädgården vid Memorial Museum Passchendaele 1917 i Zonnebeke.


16 augusti 2016

Professor Gunnar Åselius rekommenderar knuttar som åker till västfronten att läsa 'Historien om Västfronten'

Lite kul i senaste numret av MC-Folket (6.16): 

"Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, rekommenderar knuttar som åker till Västfronten att läsa 'Historien om Västfronten - i spåren av första världskriget' av Nils Fabiansson." 

Tipset finns att läsa i artikeln "Dags att åka ut i Europa" som handlar just om utflyktsmål längs västfronten för motorcyklister.


12 april 2016

Löjtnant Achates von Platen från Skåne, stupad i Belgien den 19 augusti 1914

En läsare, Stefan Bengtsson i Skåne, berättade att han, när han läste min bok Historien om västfronten, kom ihåg att han för några år sedan av en händelse hade sett en notering i Källstorps Död- och begravningsbok om en svensk adelsman som stupat på västfronten väldigt tidigt i kriget:


Prästen har skrivit att löjtnant Achates Karl August von Platen, Jordberga (född 24 juni 1885), är "Skjuten i krig" den 19 augusti 1914 vid "Rillaer i Belgien" "enl intyg af Freiherrn v. Malzahn, Oberstleutnant å Regimentkommandeur, 8/10 14" (Riksarkivet, Död- och begravningsbok, Källstorp CI:6, 1895-1921).

Adelskalendern kan man läsa att Achates Carl August von Platen föddes 1885 på godset Slättåkra och att han tog studenten i Lund 1906 och blev officersvolontär vid Kronprinsens husarregemente samma år (där en annan von Platen var regementschef). Han tog sedan avsked ur svenska armén 1907 och blev officersaspirant vid 12:e preussiska dragonregementet "von Arnim" året därpå och blev sedan löjtnant.

Achates von Platens bror Curt Otto Bogislaus von Platen, född 1895, blev officersaspirant vid samma regemente år 1915, alltså efter broderns död. Han deltog i världskriget från och med den 8 mars 1916. Han blev löjtnant samma år. Han blev kommenderad till grenadjärregementet nr 9 i mars 1918, och blev sedan i maj kompanichef vid reservinfanteriregementet nr 399. Curt Otto Bogislaus von Platen blev sårad två gånger under kriget och erhöll järnkorset av första klass. Efter kriget flyttade han till Kanada och dog i Winnipeg år 1977.

Löjtnant Achates Carl August von Platen stupade den 19 augusti 1914 vid Rellear i Belgien, vilket är en liten by öster om Aarschot, nordöst om Bryssel. Hans grav har flyttats flera gånger men han vilar nu nu på den tyska krigskyrkogården Lommel i norra Belgien (kvarter 31, grav 387).

Foto: anonym

22 februari 2016

Karl Bechtels soldatbok från första världskriget

En läsare skickade mig några bilder från en tysk soldatbok från första världskriget, som han hade fått tag på:


Läsaren är historielärare och vill använda soldatboken för att ge eleverna möjlighet att komma närmare de faktiska människorna som deltog i kriget, de skall inte bara lära sig om kriget som en historisk händelse med konsekvenser för oss idag.

Bra idé, tycker jag! I soldatboken, som jag fått se, sammanfattas nämligen med mycket korta noteringar en enskild tysk soldats öden från början av kriget till efterkrigskrisen. Jag har nedan försökt översätta och redovisa dess innehåll utifrån de sidor jag har fått ta del av:

Soldatboken är, om jag tyder handstilen korrekt, utställd på musketör Raoul Bechtel år 1915. Vid inskrivningen står han som ersättningsrekryt, boende i Hiltrop (vid Bochum). Han är 168 cm lång och hans stamrullenummer vid det 56:e reservinfanteriregimentet (Reserve-Infanterie-Regiment Nr. 56, med garnisonsort i Friedrichsfeld i Westfalen, dvs. i Ruhrområdet), där han hamnade, var 1233.

Därefter skickades han till västfronten som del av 1:a kompaniet i en ersättningsbataljon, där han från och med den 25 augusti 1915 kom att tillhöra det 5:e kompaniet i den 2:a bataljonen. Det 56:e reservinfanteriregimentet var då en del av den 121:a divisionen i den tyska kejserliga armén (d.v.s. Preussen).

Enligt ett löst dokument (med bataljonstabens stämpel etc) inuti löneboken tjänstgjorde han vid "Priesterwald", alltså Bois le Prêtre väster om Pont-à-Mousson i Lorraine mellan den 22 aug 1915 och den 29 feb 1916 (där var för övrigt Ernst Jünger befann sig sommaren 1917, vilket jag skriver om i Das Begleitbuch zu Ernst Jünger In Stahlgewittern). Mellan den 9 mars och den 19 april 1916 deltog han i slaget vid Verdun - det noteras särskilt att hans förband deltog vid stormningen av Fort de Vaux den 31 mars. Från den 7 maj 1916 till den 24 juni 1916 befann han sig vid Péronne i Somme, och från den 24 juni 1916 till den 1 juli 1916 står det att han deltog i slaget vid Somme (om hans förband var kvar vid Péronne under slaget så var det franska styrkor hans förband mötte). Sedan den 1 juli 1916 (alltså dagen då det brittiska och franska infanteriet gick till anfall) är han saknad vid Somme. Så långt noteringarna i det lösa pappret.

I de följande noteringarna i själva löneboken, alltså av de sidor som jag har tagit del av, står att han den 25 februari 1920 återvänt från krigsfångenskap, det vill säga efter nästan fyra år (förmodligen då fransk krigsfångenskap). Dessa sista anteckningar är stämplade av både 56:e reservinfanteriregimentet och Infanterie-Regiment Vogel von Falkenstein (7. Westfälisches) Nr. 56, ett regemente med garnisonsort Wesel, fem km från Friedrichsfeld.

På den sista sidan redovisas summan han mottagit från de sociala myndigheterna i Bochum (odaterat), närmare bestämt ℳ 184,80 (guldmark) - i början av den tyska hyperinflationen.

När jag lade upp detta inlägg på min Facebooksida blev jag kontaktad av en annan läsare, Staffan Olsson: Han hade tillgång till Röda korsets arkiv och hade hittat Karl Bechtel där. Som jag misstänkte, var det i fransk krigsfångenskap han hade hamnat ("P") , man även läsa att Karl Bechtel föddes den 6 juli 1895. Staffan Olsson såg för övrigt i Röda korsets register att en Paul Bechtel vid samma regemente blev tillfångatagen vid det nämnda anfallet Vaux. Han var född samma år som Karl, så förmodligen – tror jag – var det en kusin. Se nedan, notera att Röda korset kontaktade hans familj den 28 september 1916:


16 februari 2016

"Verdun var helvetet på jorden" - Nils Fabiansson i Vetenskapsradion Historia

"Verdun var helvetet på jorden" - Nils Fabiansson medverkar i Vetenskapsradion Historia P1 den 17 februari 2016:


Från Sveriges Radios hemsida, Vetenskapsradion Historia:
Det har gått 100 år sedan slaget vid Verdun, första världskrigets mest fruktansvärda drabbning, ett helvete på jorden. 
För 100 år sedan inleddes slaget vid Verdun. 300 dagar av blodigt bombardemang skulle resultera i 100000-tals dödsfall och skapa bilden av Verdun som första världskrigets värsta slag. Nils Fabiansson, författare till boken Historien om Västfronten, berättar om slagets betydelse för kriget, och för vår förståelse av det idag. 
Dessutom uppmärksammas slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan […]  
Programledare är Tobias Svanelid. 
Sänds onsdag 17 februari 2016 kl. 14.30 




8 februari 2016

14 januari 2016

I radiostudion - Vetenskapsradion Historia


Med journalisten Tobias Svanelid (till vänster) i Vetenskapsradion Historias studio inför ett inslag som kommer att sändas i slutet av februari 2016 – ni kan nog gissa vad det kommer att handla om.

Sommaren 2014 (med repris vid nyår 2014/15) sändes programserien "Vetenskapsradion Historia reser längs Västfronten" - lyssna nedan: 
Vetenskapsradion Historia reser längs Västfronten, program 1: Skyttegravskriget i bergen 
Vetenskapsradion Historia reser längs Västfronten, program 2: Gravar och skrot - världskrigets minnen   
Vetenskapsradion Historia reser längs Västfronten, program 3: Marneslaget - där kriget vände  


16 november 2015

En bok, en författare: "Historien om västfronten", sänds i repris i SVT Kunskapskanalen den 9 december 2015


En bok, en författare: Historien om västfronten, från 2014, sänds i repris i SVT Kunskapskanalen den 9 december 2015 kl. 13.30 och 23.40.
"Författarsamtal. Historien om västfronten. Nils Fabiansson kan västfronten på sina fem fingrar. I den okonventionella "Historien om västfronten" skildrar han striderna i skyttegravarna, livet bakom fronten och det följande samhällstraumat med utgångspunkt från de platser där historien verkligen ägt rum. Intervjuare: John Chrispinsson. Från UR." 
"Sommaren 2014 är det 100 år sedan första världskriget bröt ut. I "Historien om västfronten" tar Nils Fabiansson sin utgångspunkt i de platser där historien faktiskt ägt rum och skildrar striderna i skyttegravarna, livet bakom frontlinjen och traumat som följde. Med kamera och anteckningsblock har han under många år dokumenterat spåren av kriget längs hela västfronten. Nils Fabiansson intervjuas av John Chrispinsson."